Joakim driver tekniken framåt

Bild på mörkhårig man och blond kvinna
Joakim Uppsäll Sjögren är även ordförande i Föreningen Begripsam, som deltagit flitigt i projektet Begriplig Text där Ester Hedberg är projektledare.- Begriplig Text har visat att gruppen lässvaga är betydligt större än vad många tror. Landets alla taltidningar skulle med fördel kunna marknadsföra sig mot en mycket större målgrupp, säger Joakim Uppsäll Sjögren.
Joakim Uppsäll Sjögren gick med i Dyslexiförbundet 2002 för att bli cirkelledare i digitala verktyg. Då var det inte många som visste att det fanns talsyntes i datorn. Idag är tekniken i stort den samma, men rösterna har blivit avsevärt mycket bättre.

- Nu kan du ställa in om du vill ha en särskild röst för att lyssna på en fakta text, eller en annan röst för att lyssna på en saga, berättar Joakim Uppsäll Sjögren, som sett utvecklingen av den digitala tekniken på nära håll.  

Han har varit med och utvecklat flera marknadsledande hjälpmedel, så som apparna StavaRex, SpellRight, EasyReader och Vitals talsynteslösning.  Men Joakims egen dyslexi hamnade  i skymundan under hela uppväxten.  Då fick han istället en elevassistent  på grund av sitt rörelsehinder.  

Joakim växte upp i Ålabodarna, som är ett fiskeläger i Landskrona kommun i Skåne. Han föddes tio veckor för tidigt och fick hjärt- och andningsstillestånd. 
- Något blev helt enkelt för långt och  jag fick en CP-skada på balans och finmotoriken, berättar Joakim.   

När han skulle börja skolan föreslog kommunen att hans skolstart skulle senareläggas, men Joakims läkare sa nej. Så sommaren före skolstart fick kommunen skynda sig att anpassa skollokalerna. 

- Skolan var trevlig i den mån att jag lärde mig saker, men jag blev mobbad hela grundskolan. Gymnasiet var bättre. 

När Joakim gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet upptäckte han biblioteken. Studierna var universitetsförberedande och bestod av mycket egen research, författande av rapport och sedan redovisning i klassen.  

- Jag var på biblioteket på alla lediga håltimmar och hjälpte dem att digitalisera sitt bokbestånd, berättar Joakim.     

Då var det ingen som sett hans dyslexi. Specialpedagogen i grundskolan fokuserade på hans svårighet att forma bokstäver i skrift. 

Efter gymnasiet fick Joakim jobb på Riksgymnasiet i Kristianstad ett år, där han arbetade med information och IT-stöd. Efter en tid som arbetssökande kom han i kontakt med Skriv- och läscentrum i Helsingborg, där han nu arbetat i 19 år. Joakim hjälper vuxna elever som har behov av särskilt stöd med olika digitala lösningar. Alla anställda har gjorde en egen utredning, ”för att se vad vi utsätter våra elever för”, som chefen sa. Först då, år 2001, fick Joakim sin dyslexidiagnos. 

- Jag har svårt med stavningen, e och  ä och dubbeltecknade bokstäver, så läser jag lite långsammare, men med nuvarande hjälpmedel och de hjälpmedel som jag själv varit med att ta fram, så är det inga problem. 

1994 skrev Joakim flera mail till forskningschefen på MTM (Myndigheten för Tillgängliga Medier). Han ville påtala att den nya digitala lösningen för talböcker som de höll på att ta fram (Daisy) inte fick lov att bli beroende av CD-skivan som informationsbärare. 

- De var för insnöade på CD-skivor. Det behövs mediaoberoende format, som kan flyttas, så att du kan flytta över innehållet vid en teknikövergång, utan att behöva skapa en ny standard igen, säger Joakim.  

Daisy-formatet är idag väl använt i hela världen. (Daisy står för digital accessible information system). Daisy är numera en del av det nya Epub3-formatet, som tagit allt större marknadsandelar. Epub3 är en elektronisk publikation, där innehållet görs tillgängligt redan från start; ”born accessible”. På så vis kan den som vill förstora typsnittet, ändra bakgrundsfärg eller få texten uppläst, utan att behöva tillhöra den specifika målgrupp, som annars har möjlighet att få böcker tillgängliggjorda utifrån undantaget § 17 i Upphovsrättslagen. 

- Den kommersiella bokbranschen har börjat ta till sig ett format, som från början var en särlösning. Nu väntar vi bara på att förlagen ska se en vinst i att göra om hela sitt distributionssystem. Det kommer snart. Det tror jag absolut. Bokförlagens branschorganisation idpf med flera har godkänt den nya Epub3-standarden, säger Joakim Uppsäll Sjögren. 

Han är också glad för Marrakech-fördraget, som ska sprida tillgängliga böcker mellan de 82 länder, som ratificerat fördraget.  

- Vi kan få ett globalt bibliotek med tillgängligt material, säger Joakim Uppsäll Sjögren, som fortsätter att arbeta för att digitala lösningar ska komma så många som möjligt till del.  

Just nu vill han påverka MTM att låta fler ta del av deras koncept ”Talboken kommer”. Idag är det bara prenumeranter på taltidningar, som kan använda den tjänsten. Efter att ha tagit del av Joakim Uppsäll Sjögrens långa meritlista, så tror jag att det bara är en tidsfråga innan han lyckas även med det. 


Joakim Uppsäll Sjögren, 44 år

» Arbetar som tillgänglighetsspecialist 75 % på Skriv- och läscentrum i Helsingborg

» It-tekniker 25 % på Skoldatateket i Helsingborg

» Fritidsintressen: Segla, läsa böcker, miljöteknik, dansa. Joakim har en SM-titel i rullstolsdans. Joakims boktips Den danske kriminalförfattaren Jussi Adler Olsen har skrivit en bokserie med sju psykologiska kriminalromaner som heter

Avdelning Q. Den första boken i serien heter Kvinnan i rummet.

- Författarens far var psykiatriker, så han kan mycket väl beskriva hur saker yttrar sig, säger Joakim, som läst serien på originalspråket danska.

 

Text & foto: Ylva Bjelle 

Ämnen:

Relaterade artiklar

Marrakech-fördraget ska sprida tillgängliga böcker