Så funkar uppläst textremsa på film

En äldre och två yngre men står utanför biografen Zita.
Alexander Grams (mitten) har en bror med dyslexi och har berättat att mamman måste läsa upp textremsorna för honom, något som var pinsamt för brodern och påverkade hela familjen. På bilden syns även medarbetarna Torben Due och Booy Faassen. Bilden togs på visningen på biografen Zita i september.
Många med dyslexi hinner inte läsa textremsan på utländsk film. Därför har flera initiativ startats för att det ska finnas möjlighet att få texten uppläst i hörlurar. Det senaste initiativet kommer från Danmark.

På 60 biografer i Danmark är det möjligt att få uppläst textremsa på bio med appen Subreader. Hösten 2019 lanseras appen i Sverige. I slutet av september anordnade Subreader en visning på biografen Zita i Stockholm. Filmen Lejonkungen visades på engelska och ett 50-tal besökare hade uppmanats att ladda ner appen och ta med sig hörlurar. Via en QR-kod kopplas talsyntesen upp mot filmen. Biobesökaren behöver en bra uppkoppling, hörlurar och att batteriet i mobilen är laddat.

En del väljer att bara ha ena luren i örat för att även kunna höra filmens originalljud bra. Den syntetiska rösten som läser upp textremsan är monoton, men många med dyslexi eller synskador har vant sig vid den. Andra kan tycka att det låter konstigt.

– Vi kommer så småningom att lansera en ny röst som är baserad på Artificiell intelligens. Det kommer att bli en klar förbättring, berättar Booy Faassen som hjälper till med Sverigelanseringen.

Inger Rålenius, rådgivare på Dyslexiförbundet, var på visningen.
– Tekniken var ju väldigt bra. För mig personligen var det inte så viktigt med uppläst textremsa på engelska eftersom jag förstår språket ändå, hade filmen varit på ett annat språk hade det varit jättebra, sa hon.

Nu ska Subreader försöka sälja in tjänsten till biografer i Sverige. För att kunna använda Subreader behöver biografen en liten server som enligt Booy Faassen är av en storlek så att den passar in i handväskan.

– Biografbesökaren behöver inte ladda ned någonting på mobilen i förväg. Man kan bara gå på biografen som alla andra utan att behöva oroa sig över något eller behöva förbereda sig, säger Booy Faassen.

Idén om uppläst textremsa är inte ny. Redan i mitten av 1990-talet blev Inger Rålenius kontaktad av föräldrar som ville ha hjälp med uppläsning till deras barn. Det gjordes flera försök med uppläst text, men allt rann ut i sanden.

Mellan 2011 och 2013 drev Dyslexiförbundet projektet Talande textremsa på bio. Det var ett projekt för att ta fram teknik för uppläsning av textremsan på utländska filmer på bio. Projektet finansierades av Post- och telestyrelsen.

Samtidigt som projektet pågick fick Filminstitutet och Post- och telestyrelsen i uppdrag från regeringen att ta fram en teknik för uppläst textremsa och syntolkning. Det blev projektet Tillgänglig bio. Dyslexiförbundets projekt kom att delta i Filminstitutets projekt.

Tillgänglig bio lät utveckla ett system som gör det möjligt för appar att spela upp ljudfiler i synk med filmen. Dyslexiförbundets projekt tog fram appen MovieTalk. En annan app heter VoiceVision.

I Tillgänglig bio görs syntolkningar och uppläst textremsa med mänsklig inläsare. Många tycker att den är mer behaglig att lyssna på än syntetisk röst. För att kunna använda appen måste man ladda ner uppläsningen som en fil innan man ser filmen.

Det är svårt att hitta ny information om Tillgänglig bio och om vilka filmer som har uppläst text. Den som har en app nedladdad i sin telefon hittar den aktuella listan där. Tyvärr är utbudet av filmer med uppläst text begränsat.

Utländska filmproducenter och distributörer är inte medvetna om behovet och känner inte heller till möjligheten att söka bidrag för kostnaderna för uppläst textremsa och syntolkning hos Svenska Filminstitutet. Svenska filmer har i stor utsträckning syntolkning och ibland även uppläst tex.

Fördelen med Subreader är att det går att få uppläst text på alla filmer med undertexter. Nackdelen är att biografen måste ha utrustning installerad i salongen.

Fördelen med MovieTalk och VoiceVision är att när det väl finns uppläst text så kan man få den uppspelad på vilken biograf som helst. Nackdelen är då det smala utbudet. Sedan tidigare finns planer på att bygga in möjligheten att få uppläst textremsa med talsyntes även i MovieTalk. Om tjänsten utvecklas kommer den att fungera på samma sätt som uppläst text med mänsklig röst, det vill säga man laddar ner filen i sin mobil och kan spela upp den på vilken biograf som helst.  

Text: Marja Beckman och Ester Hedberg

 

 

Ämnen: