Skola F - 9

Pojke framför väggkarta Bild: Eva Hedberg
Bild: Eva Hedberg
Så snart skolan upptäcker en elev som riskerar att inte nå målen, ska en utredning göras, ett åtgärdsprogram upprättas och stöd sättas in.

Tidiga insatser
Förebyggande arbete är viktigt, men vissa barn kommer ändå att behöva extra träning och stöd. Det kan vara svårt för läraren att upptäcka vilka. För att fånga upp dessa barn bör skolan eller förskolan göra screeningtester eller kartläggningar av alla. Med resultatens hjälp kan läraren planera och anpassa verksamheten så att alla barn utvecklas så långt det är möjligt.

Genom språk- och räknelekar i förskolan, förskoleklassen och under den första skoltiden stärks alla barns språkliga och matematiska förmågor. De får bättre förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna. För en del barn kan denna stimulans innebära att de inte utvecklar svårigheter, eller åtminstone så minskar graden av svårigheterna.

Elever med läs-, skriv- och räknesvårigheter behöver träning, hjälp att hitta smarta strategier, kompenserande verktyg och lathundar (ex multiplikationstabellen).

 

Skolans åtgärder och stöd
Om eleven ska få en fungerande skolsituation måste skolans planering vara genomtänkt och långsiktig. Skolan måste se till att:

  • Det finns en kartläggning/utredning av elevens svårigheter och behov.
  • Ett åtgärdsprogram upprättas med tydliga klart formulerade mål.
  • Åtgärdsprogrammet utvärderas med jämna mellanrum.
  • Skolan har en policy för provsituationer och betygsättning.
  • Skolan har tillgång till olika hjälpmedel. Exempelvis: Inlästa läromedel.
  • Digitala verktyg med olika appar som underlättar att läsa, skriva och räkna. Se till exempel www.skoldatatek.se
  • Skolan lär ut studieteknik, till exempel mindmapping.
  • Eleven ges möjlighet att visa vad han/hon kan, till exempel genom: mer tid vid läs-, skriv- och räkneuppgifter, samt muntliga prov.
  • Eleven bemöts med förståelse, acceptans och massor av uppmuntran.

 

Individuell utvecklingsplan
I de årskurser där eleverna inte får betyg ska lärarna göra skriftliga individuella utvecklingsplaner, så kallade IUP. Varje termin ska lärare, elev och förälder ha ett utvecklingssamtal. I samband med detta ska läraren ge skriftliga omdömen om elevens framsteg i förhållande till målen. Vid utvecklingssamtalet ska lärare, elev och förälder komma överens om insatser som behöver göras för att eleven ska kunna nå så långt som möjligt. Skriftliga omdömen och överenskommelser ska dokumenteras i en individuell utvecklingsplan (IUP). Vid nästa utvecklingssamtal följs IUP upp.

 

Särskilt stöd i skolan - en rättighet
Elever som riskerar att inte nå målen i ett ämne har laglig rätt till särskilt stöd. Men det betyder inte att skolan kan ta bort det särskilda stödet så fort eleven fått ett godkänt betyg. Skollagen säger nämligen att alla elever har rätt att utvecklas så långt det är möjligt.

Läs mera om utredning av dyslexi och dyskalkyli.

 

Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogrammet är en beskrivning av det särskilda stöd som skolan kommer ge eleven. Läs mer om åtgärdsprogram hos SPSM

Skollagen ger elever och föräldrar rätt att överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram som upprättats. Det går också att överklaga rektors beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram.

Rätten gäller så länge eleven inte har nått målen eller riskerar att inte nå målen. Överklagan görs hos Skolväsendets överklagandenämnd. För den som nått målen, men som ändå vill klaga på brister i stöd eller utbildning kan göra en anmälan till Skolinspektionen.

 

Pysparagrafen
För många elever kan det vara omöjligt att nå upp till målen i ett visst ämne. När detta beror på elevens funktionsnedsättning, har läraren möjlighet att utgå från en undantagsbestämmelse i skollagen vid betygssättning. Undantagsbestämmelsen kallas till vardags ofta pysparagrafen.

Läs mer på: https://www.dyslexi.org/skrivknuten/grundskola/pysparagrafen

 

Hjälp i skolan utan diagnos
Eleven behöver ingen medicinsk diagnos för att ha rätt till hjälp i skolan.

Läs mer om Utredning, diagnos och intyg.

 

Betyg
Läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättning, om eleven har en funktionsnedsättning.

Läs mer om undantagsbestämmelse, även kallad pysparagrafen.

 

Läsa-skriva-räkna-garanti
Höstterminen 2019 införs nya regler i skola och förskola - läsa-skriva-räkna-garantin startar. Alla elever ska få den hjälp de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna. Den omtalade läsa-skriva-räkna-garanti skrivs in i Skollagen.

Läs mer om läsa-skriva-räkna-garantin.

 

Flerspråkighet
Många flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter får ofta inte rätt hjälp i skolan. En anledning är att lärare har svårt att bedöma vad svårigheterna beror på. På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats kan du läsa om ett kartläggningsmaterial för flerspråkiga elever.

 

Bifogat material

PDF icon nagra_rad_och_tips_t_skolor.pdf
Microsoft Office document icon viktiga_paragrafer_fran_skollagen_2011_med_komplettering_sept-2014.doc
PDF icon skolverket_atgrardsprogram.pdf
PDF icon 13316-anpassningar-for-oss-med-dyslexi.pdf
PDF icon stodinsatser_i_skolan.pdf
PDF icon spsm_brochyr_om_sprakstoring.pdf
PDF icon hjalpmedel_for_personer_med1_dyslexi.ok_.pdf
PDF icon engelska_-_tankar_tips_och_ideer_2019.pdf
PDF icon skolverket_ratt_tillkunskap_sarskilt_stod.pdf
PDF icon stodinsatser_i_skolan.pdf
PDF icon information_om_appar_dyslexi_sep_2019.pdf

Länkar

Skollagen
SPSM Rätt till särskilt stöd
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Språkutvecklingen och språklekar
LÄSK pärmen
Skolverket-Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter
Dysseappen en app om dyslexi för ungdomar
Barn- och elevombudet arbetar mot kränkningar och mobbning
SPSM Lagar och rättigheter
SPSM Stödmatrial om extra anpassingar
skillnaden mellan läsförståelse och hörförståelse
Kan man tillämpa undantagsbestämmelsen för alla delar av kunskapskraven
Föreläsning Sofia Noren LegiLexi - ett formativt bedömningsstöd
Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser from 1 juli 2019